Roadtrip

Dan börjar med att jag hittar en p-bot på 900 kr på bilens vindruta. Då är det någon sucker som har satt sin på min. Som om jag skulle betala. Hah!

Skulle sen ta mig till Östermalm för att hämta upp Nina och tar alla dåliga beslut man bara kan ta på den sträckan. Tog mig en halvtimme att komma fram och då var det ändå trafikfritt.

Men sen var vi igång. Ett första pitstop på Statoil Birger Jarlsgatan där jag antagligen tappade min (D's) telefon och jag hoppas for gods sake att jag körde över den för jag orkar inte med om någon ska se mina bilder eller all my dear sms. Inte okey.

Var nära att bli inprejad i ett räcke någonstans nära Laxå, Nina tände nästan eld på bilen, vi sjöng högt, kladdade glass, pratade sjukt mycket snusk, snackade massor av skit om psykosnubbar och skrattade oss igenom halva Svea.



Vi var som Thelma & Louise och då jag alltid trott mig vara Louise så inser jag att det är jag som är Thelma. Jag är fucking Thelma! Vet inte om det gör mig glad eller ledsen, fast i så fall är det jag som får banga en ung hunkig Brad Pitt, so what the fuck. I'll be fucking Thelma.



Fast jag har inte tänkt att sota för min valda frihet. Ingen Grand Canyon här.

Är nu framme på vald destination efter typ 7 timmar och det är så himla fint på Västkusten. Rätt beslut att komma hit. Det känns som om det är mycket mer sommar här på något sätt.



Kanske är det svunna tiders luddiga minnen som sätter ett romantiskt skimmer över Sveriges framsida. Kanske är det utandningen att komma hit som gör mig avslappnad. Något är det och det är nice just nu. Just nu är det nice.