500 fest!

Då passerade jag 500-inlägg spärren. Oj! Där ser man. Time flies. Eller inte.

Jag är ju av den sorten som vägrar medge/säga/hålla med/förstå eller ens erkänna att tiden går så fort. Hemskt uttryck och en dålig inställning till livet, tycker jag.

Och, om jag får reflektera över mina 500 inlägg, så måste jag säga att det har varit en lång och ibland plågsam resa mot ett mål som jag inte ens är medveten om. Fast på ett fint sätt.

Så, jag säger med en uns lycka i min skrift, att det var skitlänge sen nr 1 kom till, men jag älskar och avgudar var och en av de som har ramlat in därefter.

Min vän D vill att jag ska nämna, visa eller skicka, ett eller helst flera, som är briljanta, roliga och underbara, vilket de borde vara med undertecknad som undertecknad. Jag har bett om uppskov och avvaktar.

Men av 500 så är det klart att det finns guldkorn, något som glittrar och glimmar, för de eller den som förstår. Kommer återkomma om det.

Tills dess så är det 500 fest en liten stund i mitt hus. Yeayh! Värsta bloggkungen.