Innan jag går och lägger mig så måste jag bara hylla Portishead som jag hittade tillbaks till för bara en liten stund sen. Oj, vad fina ni är. Jag gillar ju. Nu. Och då. Det var så länge sen som 1998. På ett väldigt fint sätt. Vad fint när dåtiden och samtiden vävs samman till ett väldigt fint nätverk. Jag är nöjd. Nu kan jag sova fint.
Inser att det var en del "fint". Lever med det. Det är ändå ett positivt ord. Så länge vi ler så är livet bra liksom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar