måndag 19 januari 2009

Prioriteringar

Fick precis beskedet att jag missat en roll som skulle gjorts i helgen. På sätt och vis så kan jag inte vara bitter för jag måste stå bakom mitt beslut men lite lite surt känns det.

För två veckor sen fick jag en förfrågan om att medverka i en slutscen på en independent långfilm enbart baserat på mina tidigare alster. Naturligtvis blev jag både smickrad och tyckte att det skulle bli kul att spela igen även om det inte var den tyngsta rollen direkt, men tillräckligt roligt och givande.

Tyvärr hade jag fått för mig att det hela skulle ske nästa lördag så när killen ringer mig på fredag kväll och undrar om jag är redo kl. 8.00 dan därpå, så var jag tvungen att avböja. Dels hade jag gjort andra planer och för mig är det dessutom viktigt att jag är både praktiskt och mentalt förberedd. Allt för att jag ska prestera på ett sätt som jag kan känna mig nöjd med. Vi bestämde att försöka skjuta upp inspelningen till nästa helg, men det funkade visst inte utan de spelade in i helgen med någon annan.

Lite oproffessionellt kan jag tycka det är att höra av sig kvällen innan för att se om allt är på banan när vi inte har träffats och pratat igenom varken manus eller garderob ännu. Men jag vet ju också att jag kunde ha varit den ja-sägare som jag försöker vara och ställa in allt annat. Jag hade lovat en vän att följa med på en demonstration den dagen och prioriterade det.

Så här i efterhand så vet jag inte vad jag ska tycka. Vet ju vad skådespelandet betyder för mig och även om det var en liten grej så är det ju något som jag verkligen gillar att göra och jag vill ta vara på de chanser som erbjuds eftersom jag är lite dålig på att marknadsföra mig själv just nu (och typ ett år tillbaka).

Nånstans så måste jag väl inse att det finns en anledning till de val jag gör och inte stånga mig blodig för att jag väljer fel. Det kanske var rätt val, annars borde jag väl inte gjort det? Eller så valde jag fel. Tror jag gjorde det. Urs ja. Ibland så undrar jag hur jag tänker.

Fast om de verkligen ville ha mig så skulle jag inte kunna ersättas så lätt. Kanske var det rätt val ändå. Vad livet är svårt ibland, fast väldigt väldigt enkelt när man jämför med andra människors vardag.

Inga kommentarer: