Var på audition i morse för en tv-grej. Alltså som skådespelerska. Verkar som en jättekul roll för det är humor och jag gillar regissören. Tillbringade hela kvällen hemma igår för att nöta in text. Den måste sitta i kroppen, i magen liksom. Som om det vore mina egna tankar. Det gick bra. Men så gjorde jag ett sånt rookie misstag som jag bara kan se som ringrostinghet. Jag hade inte karaktärsbeskrivningen i ryggraden. Gjorde som om det var någon brudigare än mig, när karaktären känns mer som mig själv. Fan och helvete kan jag känna, och bara skylla mig själv. Skit, piss och kuksugeri liksom. Det där är inte ok.
Förberedelserna är kungen för att sedan glömmas. Det är nu jag inser vad jag har missat under dessa tv-fyllda månader utan mina vanliga auditioninslag. Min ångest. Min ångest är tillbaka. Jag hälsar dig välkommen. Bockar och bugar för finfina gästen. Är det en snabbvisit eller har du tänkt att stanna?
Fru ångest som knackar på dörren när jag insett att jag bränt en bro genom att inte prestera på topp. Få jobbet eller inte, det minsta jag kan begära är att jag gör mitt bästa. Allt annat är bullshit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar