Jag gillar att det händer saker i mitt liv. Så nu när mitt kärleksliv har varit/är himmel och helvete så försöker jag ta allting positivt. Det som inte dödar...
Men det är lätt för mig att säga. Hela mitt liv har varit relativt smooth. Alla är och har varit ganska snälla so far. Skiten jag har fått har jag oftast förtjänat och ren ondska har jag inte stött på direkt.
Elaka barn finns det gott om. Antagligen beror det på deras outvecklade hjärna och hängivelse till flocken.
När jag var liten och växte upp i Bua så fanns det en dam som kallades Måddedyggonen för att hon alltid brukade påpeka att man måste tvätta hästarnas ögon. Hon var ursprungligen från Polen och därför lät det så. Måste tvätta ögonen - Måddedyggonen.
Alla coola, lite äldre hästtjejer tyckte att hon var en jättejobbig kärring. Jag var inte en av dem.
Denna ensamma dam hade en tatuering på armen. Några siffror.
I Bua kastade ungarna ägg på hennes fönster. I Auswitch gasade nazisterna ihjäl hennes vänner och familj.
Hon finns inte längre. Jag undrar om hon uppskattade sitt liv.
I jämförelse så är mina grubblerier nada. Pinsamt att ens nämna dem i samma text.
Så nu måste jag tvätta ögonen och gå och lägga mig. Och uppskatta livet. Det är vackert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar