Ett sätt att se på frihet

Att vara fri är en rättighet vi alla borde ha. Vissa kan inte, andra väljer att inte vara det på grund av rädsla och konventioner.

Jag slåss för min frihet och uppskattar den samtidigt som frihet kan göra människan ensam. Ärligt talat så vet jag inte vad som är rätt, känner mig förvirrad för jag tror på kärleken men vet att kärleken kan imprisonera på många obehagliga sätt.

Tror inte att ensam är stark, förmodligen ligger svaret i någon slags gyllene medelväg.

Typ, mellanmjölk och hur trist är inte det?