Är det att glömma bort att njuta och uppskatta små detaljer i livet, nya äventyr runt varje hörn och en passion som brinner och sprakar? Ibland är jag rädd för det. Jag är rädd för att bli vuxen och numb och glömma bort att leva. Det verkar fruktansvärt, en levande död, en zombie.
Därför blir jag barnsligt förtjust i att det är knoppar på träden på Långholmen, att solen tittaar fram på en blå himmel och att min nya passion är blåbärssylt även det inte är speciellt nyttigt.
I morgon ska jag åka till Luleå tor och Kiruna tor. Det känns inte jätteupphetsande men har jag tur får jag sitta i cockpit under en av landningarna och det är fint när planet surfar på molnen just innan nosen skär linjen. Dessutom ska det bli underbart att kliva ut i ett svinkallt Kiruna och dra ner kall, torr norrlänsk luft i mina lungor.
Små små detaljer. Fröjdas kommer jag. Och förhoppningsvis aldrig bli vuxen.
You die when you´re young.
1 kommentar:
Jag tror jag är vuxen, hmm... Men har inte tappat bort barnet i mig. När det gäller att njuta av små saker så blir jag verkligen som ett barn när blommorna börjar knoppas på våren, finns det ngt härligare.
Skicka en kommentar