Just nu sitter Sven Wolter i P4 Riks och låtsas vara tomten inför små barn som ringer in och ställer frågor om hur det känns att åka släde, vad tomten gör på sommaren osv. Sven Wolter är inte tomten, han är en skådespelare som sitter och låtsas vara tomten inför lyssnare som tror att han är det, dvs han ljuger om sin existens och får betalt för det.
Är det okey att sitta och ljuga för små barn? Egentligen inte, det är ju helt förkastligt, men kanske är det så att lögnen om tomtens existens är den lögnen som får leva eftersom den någonstans tjänar ett gott syfte. Vi vill att julen ska vara magisk för våra barn såsom den var för oss. Magin, pirret, förväntningarna.
Jag träffade en kille på ett luciamingel som berättade att vänta barn, som han och hans sambo gör, kändes som en utdragen julafton; magiskt, pirrigt och massor av sköna förväntningar. Det tycker jag var så gulligt så jag kom inte ens på några cyniska invändningar. Låt dem leva i lögnen/drömmen, för det är fint, inte sant?
Därför skrattar jag åt Sven Wolters lögner i radion, trots att jag är realist, låt de små liven tro att de verkligen har pratat med tomten och tids nog kommer de inse att de blivit lurade. Jag är övertygad om att de kommer förlåta sina föräldrar, Sven Wolter, P4 och alla andra inblandade för lögnen om tomtens existens är något som vi alla liksom kan skriva under och hålla med om. Vi gillar den helt enkelt. Det är något med the Christmas Spirit, keep it up!
God Jul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar