En okey lögn

Just nu sitter Sven Wolter i P4 Riks och låtsas vara tomten inför små barn som ringer in och ställer frågor om hur det känns att åka släde, vad tomten gör på sommaren osv. Sven Wolter är inte tomten, han är en skådespelare som sitter och låtsas vara tomten inför lyssnare som tror att han är det, dvs han ljuger om sin existens och får betalt för det.

Är det okey att sitta och ljuga för små barn? Egentligen inte, det är ju helt förkastligt, men kanske är det så att lögnen om tomtens existens är den lögnen som får leva eftersom den någonstans tjänar ett gott syfte. Vi vill att julen ska vara magisk för våra barn såsom den var för oss. Magin, pirret, förväntningarna.

Jag träffade en kille på ett luciamingel som berättade att vänta barn, som han och hans sambo gör, kändes som en utdragen julafton; magiskt, pirrigt och massor av sköna förväntningar. Det tycker jag var så gulligt så jag kom inte ens på några cyniska invändningar. Låt dem leva i lögnen/drömmen, för det är fint, inte sant?

Därför skrattar jag åt Sven Wolters lögner i radion, trots att jag är realist, låt de små liven tro att de verkligen har pratat med tomten och tids nog kommer de inse att de blivit lurade. Jag är övertygad om att de kommer förlåta sina föräldrar, Sven Wolter, P4 och alla andra inblandade för lögnen om tomtens existens är något som vi alla liksom kan skriva under och hålla med om. Vi gillar den helt enkelt. Det är något med the Christmas Spirit, keep it up!

God Jul!

Snö

Plötsligt slutade det snöa och jag blir med ens rädd att det ska försvinna.

Bästa bästa morotskakan

Egentligen kanske man ska hålla ett sånt här recept för sig själv, om ett ess skulle behövas, men det är juletider så varsågod!

Ultimata morotskakan

Vintips
Välj ett inte för sött och inte för tungt dessertvin. Söta chenin blanc-viner från Loire har just dessa egenskaper.
Jens Dolk

En bättre recept på morotskaka finns inte, förklarar systrarna Eisenman (Två Systrars Söta). De har hämtat det ur sin favoritkokbok The Silver Palate. Att den är så saftig beror på att den innehåller krossad ananas och morotspuré istället för rivna morötter.

Morötter 2–3 medelstora (eller 2 dl morotspuré)
Vetemjöl 4 dl
Strösocker 3 1/2 dl
Salt 1/2 tsk
Bikarbonat 1 tsk
Kanel 1 msk
Vaniljsocker 1 tsk
Raps- eller solrosolja 1 1/2 dl
Ägg 2
Valnötter 2 dl hackade
Kokosflingor 2 dl
Krossad ananas 1 dl

Glasyr:
Cream cheese 200 g
Florsocker 2–3 dl
Vaniljsocker 1 tsk

1. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en rund bakform.
2. Koka morötterna mjuka. Kör till puré i matberedare. Låt svalna.
3. Blanda de torra ingredienserna. Rör i olja och ägg till en jämn smet. Tillsätt valnötter, kokos, morotspuré och ananas. Rör om ordentligt så att allt blandas väl.
4. Häll smeten i formen. Grädda kakan mitt i ugnen i cirka 40 minuter. Kakan är färdig när den släpper från kanten och en provsticka är torr.
5. Låt kakan svalna något i formen. Stjälp sedan upp den på galler och låt den kallna under formen.
6. Blanda ihop ingredienserna till glasyren och bred den över kakan.

Some things I do for money, some things I do for free

Att vara skådespelare är ett hårt yrke. Först och främst måste du gräva i ditt mörker, möta dina rädslor, lära känna dig själv och acceptera dina fel och brister. När du har genomlidit det och känner dig mogen för att möta arbetslivet så gäller det att marknadsföra dig själv, tjata på castingagenter, regissörer, agenter och annat löst folk, alltid vara tillgänglig, vara beredd på en massa nej och framför allt sälj sälj sälj. Inte det lättaste må jag säga.

De senaste veckorna har jag sett massor av exempel på hungriga skådespelare.

En kille låtsades vara homosexuell för att komma i kontakt med en stor amerikansk regissör som jag var ansvarig för, det gick så långt att han nässlade in sig på en middag, blev placerad som bordsherre till regissören och var väl medveten om att både han och den stora svenska musikalartisten som satt på andra sidan, enbart var inbjudna för att regissören ville ha en möjlighet att ligga. Call boy so to speak. Jag har hört vad som hände efter middagen, smaskiga detaljer, men det är inte konfirmerat.

Smart eller korkat? Regissören en av de jobbigaste, barnsligaste människorna jag någonsin träffat och hans film är inte ens bra. Tror inte att vår vän skådespelaren kommer få en roll i regissörens nästa film eftersom regissören är typ rasist och skådisen har fel hudfärg, men kanske etablerade han en kontakt som kan leda till något i framtiden.

Är man beredd på att göra vad som helst så kommer det i de flesta fall att betala för sig och någon gång så kommer någon att ge honom en roll i en stor film. Då får han lön för mödan.

Personligen blir jag äcklad av bristen på integritet, förstår inte hur det kan vara värt det, och det är väl därför jag aldrig kommer bli en stor skådespelare kanske, jag är inte beredd att offra allt.

Lussebullar

Är inte så gott egentligen, inte alls som en kanelsnurra, vaniljbulle eller kejsarkrona. Liksom bara deg. Måste vara Sveriges mest överskattade bakverk. Alla, överallt, alltid. Torra, trista, tråkiga. Så är det.

Utseendet är inte allt

Jag tror jag har lyckats göra världens fulaste lussebullar. Hahaha! Varför kan jag inte hålla mig till recepten? Var livrädd för att de skulle bli torra och behöll degen därför ganska lös. Smaskade på ordentligt med smör, kesella och saffran såklart. Dessutom nykrossade kardemummakärnor. I love kardemumma. Men de är goda i alla fall. Förra året försökte jag göra någon slags hälsovariant och de blev skitäckliga. Hahaha. Så hellre fula än trista, vad det än gäller.

Scenkläder

Linda Bengtzing blev arg och skällde ut publiken för att de var lama under hennes julframträdande på Annexet i Stockholm. Jag blir arg av att hon uppträder i rosa baddräkt. Jag är ledsen Linda, men det är skitfult. Är det inte bättre som artist att fokusera på kvalitén på sitt alster än att försöka sälja sex, då kanske folk uppskattar framträdandet mer. Bara en idé.


Däremot gillar jag nya (?) frisyren, väldigt klädsam.

TV-frossa

Min tv-lista för den 13e december. Det är lite pinsamt, jag känner mig som mamman i Bröllopsfotografen, småstadstragisk och utan liv, och känner därför ett behov att att förtydliga att jag gillar inte tv, jag har ingen tv-tidning, jag äger ingen tv, det finns inget bra med tv, tvn borde dö. Men shit vilken nice soffig Lucia det blir. SvT 1 hela vägen. Check it out!

07:00 Lucia
09:15 Vinterstudion
09:25 Alpint
10:15 Alpint
11:00 Skidskytte
12:15 Vinterstudion
12:25 Alpint
13:15 Alpint
14:00 Vinterstudion
14:10 Skidskytte
15:40 Vinterstudion
15:45 Längdskidor
16:30 Vinterstudion
16:45 Simning
17:55 Sportnytt

Videovåld

Klämde Plutonen, Inglourious Basterds, eXsistenZ, Band of Brothers och spelade Modern Warfare 2 på en och samma helg. Det var inte meningen att det skulle bli så mycket skjutande utan det liksom bara hände. Dock känner jag ingen urge att gå ut och skjuta folk på gatorna, inte ett dugg, inte ens om jag letar långt inne i mitt mörkaste inre efter orättvis behandling, ignorans eller rent av elakhet bland mina erfarenheter. Betyder det att jag är sane?

Plutonen var bra men klumpigt gjord dialogmässigt, det är en propagandafilm och sånt ger mig rysningar, även om det är åt rätt håll. Även drogromantisk då rökarna är de softa och fyllona de onda. Make love not war. All good.

Inglourious Basterds gillade jag inte alls. Eller det fanns scener, men några scener gör ingen film. Den spretade och var effektsökande, känns som Tarantino slagit knut på sig själv. Fast jag gillar referenserna till Kubrik och Argento, sånt är plus.

eXistenZ är en gammal favvis som höll mottet. Jag gillar verkligen mindgamet och goret. Applåd applåd Mr Cronenberg.

Band of Brothers somnade jag till.

Modern Warfare 2 är kul men jag är ett mongo som har svårt att navigera mig själv, dock märks förbättringar varje gång och mitt hopp lever om att jag en dag kommer bli en fullfjädrad assassin. Fast inte på riktigt såklart, jag dödar inte ens myggor, man ska vara snäll mot allt levande.

Lika som bär

Mona Sahlin och häxorna i Roald Dahls Häxorna. Inte klockren, jag vet, men det är något med näsan. Hittade inga bättre bilder som visar hur lika de är.

Eller så är det bara i mitt huvud, men det har ingenting med Sahlins personlighet att göra. Hon är ingen häxa mig veterligen.

Årets julklapp?

För 250 kr kan du köpa en kul julklapp till den som redan har allt. En åsna! Som ges till någon som behöver den.

Jag ser inte något roligt i att köpa en åsna till någon i ett behövande land. Har ni sett hur de plågar och piskar sina åsnor genom att lasta dem fulla med grödor, skrot eller vattenflaskor till törstiga turister som behöver svalka sin strupe med rent vatten för deras ömtåliga magar skull oavsett att det leder till sopberg av gammal plast som eldas i grönskande natur och sotar ner det vackra.

250 kr ångest alltså. Årets julklapp my ass.

Tillbaka

Tom, arg, hel, lättad. Det var roligt, det var det. Nu ser jag fram emot ett liv igen.

Älska, glömma och förlåta

Tänkte dra och dricka lite vin på Rival idag. Sådär lite lätt och lagom. Har inte varit ute på ages, men det kommer. Det kommer.

Jag har varit en dålig vän, syster, dotter, flickvän, medmänniska, you name it på senaste tiden. Kanske alltid. Den där festivalen äter mitt liv. Vem/vad åt det innan?

Just nu på Medborgarplatsen nära dig

Slalom

I morgon kl. 9.50 på Svt; slalom! Anja har nog ingen chans men jag hoppas på de andra svenskorna. Framför allt ska det bli himla nice med lördagsfrukost framför tvn med slalom. Älska vintern!

Restylane

Har Kidman gjort något med sina läppar? Eh... ja.

Fast vet ni, jag tycker det är helt okey. Både Restylane (icke-animalisk hyaluronsyra) och botox (nervgift) tycker jag någonstans är okey även om de flesta ser ut som miffon när de använt.

Att däremot skära i en frisk kropp och lägga in onaturligt material i kroppen för att få större tuttar är både osmakligt och en hån mot all slags jämställdhet i världen.

"Jag ville känna mig mer som en kvinna". Vem är det som bestämmer att kvinnor ska ha stora bröst? Samhället. Vem består samhället av? Oss.

Kan inte vi då bestämma att det är kvinnligt med små bröst eller inga alls? Jo, om vi är tillräckligt många.

Simpel as that.

Jag är glad att det svänger bort från fula siliconbröst och ett mer naturligt ideal skådar dagens ljus. Länge leve subjektiviteten, länge leve jämställdheten!

Ullared

Har bara sett ett klipp men suttit i en middagsdiskussion om programmet och det är intressant när tv blir samtalsämnen, pluspoäng, men det verkar som om folk skrattar åt det hela istället för med. Då gör det lite ont i hjärtat på mig för så hoppas jag sannerligen att det inte är. Gillar inte om programmet är gjort med illasinnat blod. Ska vi inte alla tycka om varandra?

STORT

Pratade precis med Udo Kier i telefon. Det är stort!

Retard

Var med i en webb-radioshow i förmiddags och kallade District 9 för Project 9 upprepade gånger plus att jag påstod att Mauritz Stillers Erotikon är från 1918 när den är gjord 1920.

Det tycker jag känns lite jobbigt och tydligen är min egen hjärna opålitlig.

Grissjukan

Skördar sina offer. Dekoravdelningen är borta och nu har min kontorsgranne antagligen fått sig en släng. Kommer den bita på mig eller inte? Spänningen är olidlig.

MMA

Jag har bestämt mig, jag gillar inte MMA (Mixed Material Arts). Boxning är okey, jag gillar amatörboxningen i OS och K1 är roligt, speciellt när en liten thai boxare går upp mot en jätteboxare, eller någon gammal brottare mot en karate kid. MMA är alldeles för rått för min smak och jag mår mest dåligt.

Nollywood

Nästa tisdag handlar Kobra bl.annat om Nollywood, Nigerias filmindusti som är världens näst största filmindusti efter Bollywood i Indien. Det görs ca 200 filmer i månaden där. Inte illa.

Stockholm Filmfestival (18-29 nov) visar en film om just Nollywood, en kanadensiskt dokumentär som heter Nollywood Babylon och som alla cineaster och rock n' rollare borde se.

Frukost

Har börjat få in en fin frukost-tradition på helgerna. Glider ner till SOFO Bread Shop, köper en halva surdegsbröd, förbrukar den med majo och ost, earl grey med mjölk och ett glas färskpressat. Gärna ett löskokt ägg till.

Collage

För några år sen var Collage ett ställe med billig öl och taco buffé. Förra året spacklades stället om och ett nytt Collage såg dagens ljus. Var där då och det var helt okey fast lite mycket Stureplan för min smak. Randiga skjortor, blonda kalufser, champagne bord och allmänt dålig smak.

Var där för några dagar sen, drack två glas vin och åt en förrätt och det var mysigt. Helt klart ett ställe som jag skulle kunna återvända till.

Eftersom dagens vindar går åt det intellektuella hållet, nördens återkomst och journalisternas framfart så vill även Collage skaffa sig ett creddigare rykte för att hänga med i tiden och för att kunna fortsätta leva. Lite får de gratis då gatan de ligger på numera är Ingmar Bergmans.

Hållbara frukter

Min barndoms minnen av bruna äppelskruttar är ett minne blott. Dessa dagar håller sig frukter förvånansvärt länge och det är inte så svårt att lista ut varför.

Jag undrar om det är bra eller dåligt? All behandlad mat som vi äter, kommer det påverka kroppen så att den håller längre eller kommer den brytas ner fortare? Jag är inte säker, det kanske är så att det är en bra sak så länge vi lever och att det sen är Moder Jord som får en biffigare uppgift när det är dags att bryta ner. Win-lose situation så att säga.

Själviskhet ligger i vår natur och jaget dansar av glädje men om "Gud" finns i allt så innebär det förlust för kommande generationer och för min energi som är det enda som lever vidare.