Överskattat: gräsmatta

I de flesta trädgårdar så eftersträvas en jämn, mossfri gräsmatta. Det är typ sinnesbilden av en hälsosam trädgård. I beg the difference.

Jag tycker gräsmatta är på gränsen till supertråkigt.

Visst är det fantastisk att med nakna fötter  upptäcka morgondagen, i en daggsfylld grön mylla, smekandes min sista oskuldsfulla sommarnatt innan allvaret knackar på den mossbelupna porten.

Och estetisk så rockar marktäckar å så in åt helvete. Varför inte låta murgröna växa sig halvvild upp mot huset, låta den sprida sig runt kring de snara gångarna i ren Ulla Molin-stil?

Det tycker jag är fint. 

Jag är kär i min kille

Och det känns ju som en himla tur det. Tror han är kär i mig också. Dubbeltur. 

If you can't perform, you can't stay.

Hittade en gammal dagbok under mitt röjningståg och blev totalt hooked. Bra läsning!

Det känns som att jag har levt ett jävla liv och det gör mig väldigt glad, ska ta upp dagboksskrivandet igen och en dag kanske göra något med det.

Det är för bra för att inte delas. Kan vara så att jag är något partisk i frågan, men det är good shit.

Underskattat: praktiska kläder

Jag har fram tills nyligen varit helt värdelös när det gäller praktiska kläder. Tanken har funnits där länge, att det vore bra med något som är lätt att gå i och som håller värmen, men ändå har jag kommit hem från shopping med gigantiska klackar och nätta jackor för att värja mig i snöstormen. Har inte funkat så bra alls.

Men nu har det hänt; jag har köpt rejäla kängor och en superjacka! Och sjukt nöjd är jag.

Dagens underskattat är alltså praktiska kläder. 

Omorganisation

Målet idag var att rensa garderober och ge bort massa kläder till Stadsmissionen. Nu blev det inte riktigt så, istället gjorde jag en omorganisation och dedikerade ännu ett skåp till kläder. Skönt, för nu får allt plats, men värdelöst för planen var ju att göra mig av med grejer. Det är lite för mycket liksom. Jag behöver inte alla mina kläder, de är mest i vägen. Oh well. 

Överskattat: Amerikanska killar

Det går en amerikansk våg genom Sverige, vi blickar ännu en gång västerut med trånande ögon. Där, där borta i fjärran ligger den gyllene staden där vi och ni kan bli den vi egentligen är, där det på Williamsburgs gator klingar förvånandsvärt många svenska toner från unika personer, på sin speciella vandring.

Demokrat eller republikan är intressant som aldrig förr och i Allt för Sverige, Hollywoodfruar och Kärlek över Atlanten så häpnas det, håsas och roas av kulturkrockar länderna emellan.

Skarsgård, Rapace och Vikander representerar oss i drömfabriken, de gillar tydligen svenskar där. Visst verkar det väl vara ett härligt land, det där Amerikat.

...

Jag intervjuar just nu ganska många tjejer angående kärlek och de flesta klankar ner på svenska killar och beskriver dem som tråkiga, dryga, oromantiska unt so weiter, och då framhäver amerikanska killar som da shit.

Många drömmer om att flytta till USA, kanske träffa en amerikansk snubbe och slå sig till ro i någon palatsliknande villa. Living the dream. Och det låter väl härligt. Plus att man får prata engelska och det är ju kul.

Men jag vill påstå att amerikanska killar är totalt överskattade. Been there done that.

Nu har jag ju givetvis inte träffat alla killar i hela landet, utan en pytteliten del, men jag tycker jag skönjer en tendens. Speciellt nu när jag jobbar med ett tv-program som handlar om the dudes.

Först och främst; de har ingen självinsikt! Totalt humorlösa på det viset. Väldigt osexigt. Dessutom hemska kläder och dålig stil. Skräniga, omskurna och okunniga. Blää

Så det får bli dagens överskattat. Amerikanska killar.

Lindsay Lohan spritar

Lindsay Lohan dricker enligt Tmz.com två liter vodka per dag. Satan vad mycket sprit. Hur hinner hon?