torsdag 28 februari 2013

Där och då

Jag och min käraste var på en mysig restaurang i Sjöstaden igår. Där fanns levande ljus, tunga möbler, vildsvinshuvud, utsikt över vattnet, fantastisk kaffekaraff, tyg i taket och roliga lampor. Min burgare var spektakulär med horisontellt bröd och angus, hans entrecote blaffig och ackompanjerad med chilihet mangosallad. Mitt sällskap var vacker och mitt hår helt okey. Vi skrattade och hade en genuint härlig afton och det slog mig nu för en stund sen att inte en enda gång under kvällen tänkte jag på Instagram, trots alla uppenbara Instagram-moments.

Det gläder mig. 

Avsky

Igår kände jag nästan en genuin avsky för en annan människa. Det är ju inte bra. Dessutom är det någon som jag inte ens känner.

Såhär. Jag står på ett pass av Cross Training, en form av träning där man går igenom hela kroppen med vikter, upphopp, rusher osv. Efter ett helvetes massa lyft som gör mina muskler skakiga så avslutas timmen med en session av fem armhävningar, tio sit ups och femton knäböj, fem armhävningar, tio sit ups och femton knäböj, om och om igen - i tio minuter - så fort man kan. Mitt i det här när jag är crimson och i dimman kommer instruktören fram och hetsar. Jag hör inte ett ord hon säger utan bara glor, och sen kände jag ett rent förakt.

Förstår att det är hennes jobb och jag är ju tacksam för det. Hon gör det bra. Men där och då. Oj, oj, oj. 

Stoker



Den sydkoreanske regissören Chan-wook Parks första film på engelska - Stoker (2013) - kommer i vår. Jag älskar Old Boy - hämnden (2003) och Lady Vengeance (2005) och ser oerhört mycket fram emot den här. Nicole Kidman är ibland lysande och Matthew Goode skönt sympatisk. Tror det här är en höjdare. 

måndag 25 februari 2013

The Oscars

Så var det då avgjort, och även om jag gissade på Jennifer Lawrence som bästa kvinnliga blev jag ändå ganska förvånad. Tycker inte att hennes prestation är så fantastisk och läste man alla förhandstippningar så lutade det mot Emmanuelle Riva för Amour. Vad som fick mig att tro på Jennifer är att hon är så himla mycket i ropet just nu, det är som att världen inte kan få nog.

Detsamma gäller Anne Hathaway som syns överallt. Där kändes det ganska givet att hon skulle knipa för Best Supporting, det är som att hon gör allt rätt för tillfället and people looove her. 

fredag 22 februari 2013

Äntligen fredag!

Tina Fey

Inga kläder

Jag skänkte fyra svarta sopsäckar, plus några små, med kläder till Stadsmissionen igår. Nu står jag här och ska ut på något hemligt i kväll, och det känns som att jag inte har några kläder att ta på mig. Till saken hör också att en ganska lugn vinter med mycket film och choklad har ökat mitt omfång något, och bekväm som jag är så vill jag inte ha på mig något som verkar tight.

Tänk så jobbigt livet kan vara ibland. 

Fight Club

Såg om Fight Club (David Fincher, 1999) för ett tag sen, och filmen håller än. Extra roligt när man vet utgången och titta efter lösningarna.

Älskar Brad Pitt när han spelar bad guy. Kalifornia (1993) håller jag som en favorit, men den måste ses om, och annars är han bra i Snatch (2000), Thelma & Louise (1991), True Romance (1993) och naturligtvis Twelve Monkeys (1995). 

Löpband

Jag har ju nyligen börjat träna igen och är ganska förtjust i löpband. Dels tycker jag att det är en väldigt märklig företeelse och lustigt att se alla människor som springer på banden, dels är det kul med alla info man får som sträcka, tid och hjärtrytm om man vill. Men det bästa är när man kliver av och det känns som att gå på moln, helt vimmelkantig. Det är nice. 

Love you long time

Jag är förtjust i att ha Elizabeth Ardens Hour Cream på läpparna och använder det frekvent. Nu har jag kommit till den punkten att jag känner mig besynnerligt torr när jag inte har det, och då förmodar jag att det är dags att sluta. Tråkigt men sant. Så kan det gå.

torsdag 21 februari 2013

En tidig Kate Moss


Får allergi av överdrifter

För några veckor sedan var jag på en födelsedagsfest för en kär vän. Efter diverse aktiviteter hamnade vi på en skön jazzbar och drack några öl. Eftersom det här var ett hopkok av min väns olika vänner så kände inte alla varandra, men samtalet flöt på och vi hade det trevligt.

När alla andra utom fyra hade gått hem, så råkade det bli så att vi pratade om tummar. Jag tycker att raka tummar är att föredra medan min käraste håller på den så kallade skomakarmodellen. Det i sig är ju väldigt intressant och konstigt rent estetiskt, men inte något jag tänker utveckla här.

Då avbryter en av de kvarvarande oss mitt i pratet och undrar om vi inte kan prata om något viktigare än tummar, typ svält, krig eller orättvisor? Jo, visst kan vi det, svarar jag, även om jag tycker det finns en tjusning i att prata om små ingenting. Men det är klart att det är intressant att prata om samhällsorienterade frågor. Undrar i samma mening vad han har att säga. Det visar sig att han har inget att säga, vilket stör mig.

Ordet är fritt och man kan inte gnälla på samtalet om man inte har något att bidra med. Det blir ju otroligt fånigt att säga att man vill prata om viktiga saker, men inte ha egen åsikt. Då blir ju det "viktiga" bara ett tomt skal, utan mening eller tyngd, bara pretention.

Vår fjärde medlem hoppar dock på tåget och börjar berätta att lönesystemet i Sverige är fruktansvärt orättvist, kvinnor tjänar mindre än män. Okey, ingen nyhet, men fördjävligt så klart och ett av mina hjärtebarn. Hon påstår att hon tjänar 5000 kr mindre i månaden än sina manliga kollegor vilket låter hemskt så klart, men också som en väldigt stor skillnad. Jag är väldigt snäll och lyssnar storögd.

Hon fortsätter berätta att det dör miljoner människor av malaria. Varje dag. Där hoppar min älskling in och ifrågasätter, men hon bedyrar att det är så.

Vidare berättar hon att när hon var liten så bodde hon i Afrika och att hennes mamma bar henne i famnen och klev över massor av lik på gatorna.

Där kunde jag inte hålla mig längre, jag var tvungen att undra varför det låg lik på gatorna. Jag hade liksom svårt att se bilden framför mig när jag inte hade mer information än att det var i "landet" Afrika. Det är klart att det inte ligger en massa lik på gatorna, tänker jag. Om det inte är så att det pågår ett krig.

Hon besvarade inte mina frågor utan berättar istället för mig att jag är en hemsk människa, att jag är otrevlig och dålig och sen reser hon på sig och går.

Jag förmodar att det alltid finns två sätt att se på saker och ting. Personliga påhopp tycker jag är lågt och tråkigt. Jag blev ganska ledsen över vad hon sa.

Förstår bara inte varför folk ska överdriva, ser ingen mening i att krydda historier till den milda grad att de blir osmakliga. Eller att vi ska prata om "viktiga" saker när det som kommer ut bara är nonsens. Förmodar att alla uppskattar inte en diskussion lika mycket som jag gör. Kommer man med otroliga uppgifter så måste man stå ut med att ifrågasättas, annars blir det en envägskommunikation och hur kul är det?


Medellöner för undersköterskor i landet ligger enligt vissa uppgifter på 19 991 kr. Kvinnor tjänar 19 992 kr och män 19 983 kr. Detta är medellöner så det är klart att det kan skilja mellan folk och folk. Enligt annan statistik ligger medellönen på 24 100 kr. Oh well, 2011 var löneskillnaden i alla fall 14,1% mellan män och kvinnor över alla yrken och i hela landet, och det är ju på tok för mycket. Men det finns ljusning, avståndet blir mindre år för år. Lika lön för lika arbete borde vara självklart.

År 2010 dog 1 200 000 människor av malaria.

Angående liken på Afrikas gator så bör vi göra något.

Min egen personlighet och min rätt att ifrågasätta saker tas under utredning, men stannar until furher notice, intakt.




onsdag 20 februari 2013

Angelina Jolie

Visst kändes hon mycket roligare förr, även om hon aldrig varit en personlig favorit. Det finns en del övrigt att önska, men hon var helt okey i Clintans Changeling (2008).
(Bilden är inte därifrån)

Hjärta och inte hjärna

Metro sammanställer en enkät och jag blev ombedd lista mina favoriter till Oscarsstatyetterna. Inte helt enkelt. När det gäller till exempel Bästa film så pekar allt förhandsprat på att det blir Lincoln som vinner, men jag tycker det vore kul om det blir något roligare så därför sätter jag mina stålars på Beasts of the Southern Wild. Och även om jag inte tror, utan mer vill, att BSW vinner så får det vara okey om jag har fel.

Tänker att i de flesta fall så är det bättre att låta hjärtat, och inte hjärnan, bestämma. I alla fall när det gäller filmer och kärlek. 

John Mayer och Jennifer Aniston

På efterfesten 2009 sitter Jennifer Aniston och myser med dåvarande pojkvännen John Mayer.

Jag förstår inte vad alla verka se i honom, han måste vara den bästa sweet talker ever. 

Angelina Jolie och James Haven

2000 vann Angelina Jolie en gubbe som Best Supporting Actress för sin prestation i Girl, Interrupted (1999) och firade det hela med att kyssa sin bror James Haven. I tacktalet sa hon "I'm so in love with my brother right now". Smarrigt. 

Laddning inför Acadamy Awards

En del av spektaklet är ju givetvis alla klänningar och frisyrer. Jag älskar hela grejen. Sen finns ju alla dessa par vi (inte) minns på Oscars röda matta.


Jennifer Lopez och Ben Affleck.


tisdag 19 februari 2013

Mat på Oscarsgalan 2013

På söndag gäller det, då går den 85e Acadamy Awards av stapeln. Och för dem som är bjudna gäller följande meny: 


Vill sitta hemma och ha ett eget litet Oscarsparty, men kommer nog i så fall inte vara lika ambitiös matmässigt.

Bill Murray

PÅ setet av Wes Andersons Fantastic Mr. Fox (2009)

Audrey Hepburn


Natalie Portman

Från Leon (1994).

måndag 18 februari 2013

Kurs i stand up

Jag har varit lite sugen på att ta en kurs i stand up, det vore det ulitmata testet för att utmana mig själv. Jag ställer mig hellre på en scen och sjunger, trots att jag sjunger riktigt illa, än att stå där och försöka vara rolig. Det finns en helgkurs som Improvistationsteatern håller i som avslutas med ett scenframträdandande på Big Ben. Var själv där och tittade en söndag och tillhörde inte den bra delen av publiken som artigt skrattar när skratta sig bör. Vore väl inte mer än rätt om det vore pay back time.

Men vi får se. Jag är lite feg. 

Vinterbada

Jag har varit nere på Västkusten i helgen och passade på att ta en natt på Varbergs Kurort och Kusthotell. Före middagen gick vi till spaavdelningen och badade i den uppvärmda saltvattenspoolen och bastade ångbastu. Sen intog vi en supé i den mysiga restaurangen, jag åt krabbkaka till förrätt och hjort till varmrätt. Maten hade en del övrigt att önska, tycker att krabban, som skulle vara innehålla den gyllene kombinationen av koriander, chili och lime, var vek och tråkig medan den vilda var helt ok.

Dagen efter var alla behandlingar uppbokade så jag gick istället ner till det närliggande vattnet, badade bastu och tog sen ett dopp i Kattegatt. Det var sjukt kallt såklart, men väldigt trevligt och framför allt efteråt då jag kände mig helt mör när jag satt och läste min bok framför den öppna brasan. Hoppas på mer vinterbad. 

James Dean


Argo


Med Gone Baby, Gone (2007) förvånade Ben Affelck mig. Hans skådespelarinsatser har aldrig tagit mig med storm men som regissör lyckas han berätta engagerande historier, även om jag kan tycka att The Town inte är en fullträff. Men Argo (2012) däremot, hans tredje långfilm, är riktigt bra.

Historien utspelar sig under revolutionen i Iran 1979, där sex amerikanska diplomater blir fast i landet och CIA planerar en fritagningskupp. Förutom att den är väldigt snyggt gjord finns det en bra spänning och även lite humor.

Argo är nominerad till sju Oscars och har redan vunnit Bästa film på Golden Globe, Nevada Film Critics Awards, Roger Ebert, San Diego Film Critics Society, Critics Choice Awards och British Acadamy Film Awards.

Supermodels


torsdag 14 februari 2013

Rooney Mara

Jag vill se Rooney Mara i något nytt som inte innebär Lisbeth Salander. I maj kommer Side Effects, Steven Soderberghs nya, den kanske kan vara något. Även Jude Law och köttberget Channing Tatum medverkar.

De bästa romantiska komedierna

Så är det då Alla Hjärtans dag och vad passar inte bättre än att titta på en härlig rom com tillsammans med någon fin. Eller själv för den delen.

(Och våga inte ens lägga tanken på Pretty Woman, det funkar inte. Hon är prostituerad och han köper sex, det är inte romantiskt.)

Följande är bra, och jag har säkert glömt/missat flera:

Amelie från Montmartre (2001) - Denna färgglada, underliga, fantastiska film får mig på gott humör.

Clueless (1995) - Tonårsfilm med Alicia Silverstone som High school princess med stor garderob och odödliga uttryck som As If och What Ever med tillhörande fingerakrobatik.

Some Kind of Wonderful (1987) - Har inte sett på jättelänge så kanske har jag ändrat åsikt, men tror att den är fin fortfarande.

The Holiday (2006) - Mycket bättre än vad man tror med tanke på att Cameron Diaz är med. Jack Black än nedtonad, Kate Winslet är, i vanlig ordning, härlig och den store Ennio Morricone hjälper till att dra lasset.

Juno (2007) - Se!

Wall-E (2008) - Jättefin om framtiden och ensam robot som samlar skrot.

Reality Bites (1994) - Generation X försöker hitta sig själva och jobb och kärlek och allt det där andra som ska ordna sig i vuxenlivet. Winona Ryder, Ethan Hawke.

Lost in Translation (2003) - Inte en romantisk komedi enligt det konventionella receptet men typ ALLA blir kära i Scarlett när de ser den här filmen, eller kanske är det i hennes Charlotte? Vilket fall; övergiven, trosklädd tjej gör Tokey och möter cynisk skådespelare. Mumma.

Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004) - Fantastisk, fin, rolig och en bra Jim Carrey.

Before Sunset (2004) - Pratig, charmig, smart. Ses med fördel direkt efter Before Sunrise (1995).

There's Something About Mary (1998) - Glöm spermaluggen och penis i blixtlås, allt Healy (Matt Dillon) gör för att vinna kärleken är toppen.

Nothing Hill (1999) - Hugh Grant är truligare än någonsin och Julia Roberts glänser som en silversked i solsken, plus ett härligt score med Ronan Keating i spetsen och When You Say Nothing at All. Inte ett öga torrt.

Groundhog Day (1993) - Kanske för att jag ÄLSKAR hela Bill Murrey och manuset i den här. Massor av bra repliker, t.ex. Andie MacDowels "I always drink to world peace". Roligt i kontexten.


onsdag 13 februari 2013

Jag har börjat träna

Har tänkt på det länge och nu har det hänt, jag har då äntligen skaffat mig ett kort på ett gym. Det känns väldigt bra än så länge och jag är duktig på att skriva upp mig på klasser. Nästa vecka har jag åtta inbokade pass, det är inte illa.

Eller så kanske det är det. Jag kanske är lite svart eller vit ibland, det gäller att hitta det där härliga gråläget som är så svårt. Men jag tänker att jag låter mig hållas ett tag och sen kommer det plana ut och bli härligt. Det är min ambition. 

tisdag 12 februari 2013

The Bling Ring


För 20 000 000 dollar har Sofia Coppola skapat en ny film, The Bling Ring, som kommer ut i juni i år.

Sofia Coppola är min amerikanske favoritregissör just nu, tycker att hennes fyra tidigare filmer - Virgin Suicides (1999), Lost in Translation (2003), Marie Antoinette (2006) och Somewhere (2010) - är fantastiska. Framför allt LiT, men det finns något i dem alla som är subtilt och härligt. Kanske är det så att hon har större möjligheter än andra regissörer att både skriva och producera sina alster, men resultatet blir att hon får möjlighet att, utan yttre påverkan, göra de filmerna som hon verkligen vill göra. Och med gott resultat.

The Bling Ring är baserad på en verklig händelse där kändisar blev bestulna på ägodelar och cash av ett gäng tonåringar, även kallad The Hollywood Hills Burglar Bunch, mellan oktober '08 till augusti '09. De kom över prylar för ett värde av tre miljoner dollar, det mesta från Paris Hilton som de gjorde inbrott hos flertalet gånger eftersom de första gången trodde att hon skulle vara dum nog att lämna dörren olåst. Vilket hon också gjort. Hon märkte inte av inbrotten förrän de stal smycken värda två miljoner dollar hemma hos henne, innan dess hade de kommit över bland annat kläder, pengar, kokain och en bild på Paris herself - top less.

Ser fram emot filmen, kan bli en höjdare.

måndag 11 februari 2013

fredag 8 februari 2013

Filmstjärnematerial

Förra helgen var jag på en reklamfilmsinspelning. Det första som händer när jag sätter mig hos hår- och make up:an är att hon skäller ut mig eftersom jag har nytvättat hår. Det får man absolut inte ha, håret måste vara två-tre dagar utan tvätt, annars tar allt mycket längre tid att få bukt med. Nu gick det i och för sig ganska fort ändå och hon var väldigt duktig.

Efter utskällningen så lugnar hon ner sig och vi småpratar och jag finner henne väldigt trevlig. Kanske är det för att hon kallar mig filmstjärnematerial och berömmer mitt tjocka hår och jämför det med många toppmodeller som tydligen har nada. Alltid kul att få komplimanger. 

Paradis: Kärlek


För några år sen var jag på chartersemester i Gambia. Vi bodde på ett inhägnat resort och vakter patrullerade gränserna för att se till så vi inte blev störda av lokalbefolkningen. Där låg vi blekfeta och solade och utanför angränsningarna stod försäljarna och väntade på att få tillfälle att erbjuda oss armband, halsband och annat.

Det var en obehaglig situation. Jag är inte alls bekväm i mitt eget skinn med historien i åtanke och äcklades av både skillnaden på folk och folk, och de orättvisa lotterna vi föds med.

När vi var ute på kvällen såg vi massor av europeiska, äldre kvinnor som umgicks med afrikanska, yngre män. Den här situationen har jag varit med om massor fast när det gäller det omvända, under mina asienresor, främst då i Thailand. Där har det varit självklart att förkasta det, medan jag var en smula mer ifrågasättande inför det jag ställdes inför i Gambia. Varför kan man fråga sig, och då hamnar vi i en rad diskussioner kring om sex är olika för män och kvinnor, eller om det är samhället som tvingar in oss i olika roller.

Jag tror inte på existensen av den lyckliga horan, vare sig det är en man eller en kvinna, men vad vet jag. Tycker bara det finns något väldigt sorgligt i att behöva sälja sin kropp.

Vilket fall så såg jag filmen Paradis: Kärlek häromdan, som handlar om 50-åriga Terese som åker till Kenya och bekantar sig med de lokala strandpojkarna. Hon vill att de ska titta henne i ögonen och kyssa henne, de vill att hon ska ge dem pengar. Till slut så köper hon premisserna men inget lyckligt slut väntar.

Det här är en jättebra films som rör upp tankar och känslor. Tycker att alla borde se den, både för reflektion över människan, men också för den otroliga skådespelareinsatsen som filmens huvudperson Margarete Tiesel gör. Hon är naken, utlämnande och skyr varken känslor eller kropp. 

torsdag 7 februari 2013

Slutfest

Jag var på slutfest igår. Slutfest innebär fri bar. Sånt kan gå illa. Men jämfört med andra så höll jag mig i skinnet och gled runt på säkra ben trots ett ganska gediget intag. Det känns idag. Trött.

onsdag 6 februari 2013

Hur påstår fru Andersson?

Var på provfilmning igår för en ny svensk kriminalserie. Jag provspelade som läkare och som polis, och det var inte det lättaste. Kändes som att jag lekte mer än att jag var, karaktärerna, och det är ju inte ett gott tecken. Men jag tyckte det var svårt att leverera torr, underligt sammansatt dialog, på ett trovärdigt sätt. Jag kände mig som en dålig skådespelare i en dålig svensk polisserie så resultatet kan ju inte ha blivit något annat än just, dåligt.

Men med det vill jag inte ha sagt att det kommer bli ett dåligt resultat av vad som produceras, det kommer säkert bli jättebra. Det är nog bara jag som sett för mycket på TV. 

Beasts of the Southern Wild

"Once there was a Hushpuppy and she lived with her daddy in the Bathtub."

Denna makalösa, vackra lilla historia har på sätt och vis fastnat i mitt huvud. Utseendemässigt är den väldigt vacker och skådespelarna är likable. Förväntningarna var stora för det har varit svårt att undgå snacket runt den, men jag tycker att den levererar.

Det fina med den här filmen är att den stannar kvar och växer. Och det är kvalité. 

tisdag 5 februari 2013

Herrfrisyrer

Min pojkvän funderar på att klippa sig och frågade mig om vad jag tycker. Supersvårt, för jag tycker han är fin som han är. Men i regel tycker jag det är finare med naturligt än för fixat. 








Okey, vissa av dessa kanske inte är helt uppdaterade men jag var tvungen att slänga in Furlong, Leo à la Titanic och Cobain för deras frisyrer har en plats i mitt hjärta. 

Silver Linings Playbook


Jag och Gustav släntrade in på en biograf i Hollywood, LA, för några veckor sedan och hamnade så där mitt emellan visningar; Zero Dark Thirty skulle börja om 5 minuter och Les Misérables om två timmar. Vi gjorde därför en helomvändning och valde mellan två filmer ingen av oss visste något om. Så råkade det bli att med hjälp av en Jennifer Lawrence-älskande biljettförsäljare och vår Junior Mints-längtande magkänsla, föll valet på Silver Linings Playbook (2012).

Och visst är det härligt hur livet ter sig ibland, för det här visade sig vara en fullträff!

Visst har filmen sina problem, jag är till exempel inte vidare förtjust i alla aspekter av Jennifer Lawrence karaktär, eller att psykologen dyker upp där han inte bör men på det stora hela så är det en härlig film som får mig att känslomässigt engagera mig i filmens misfits.

Bradley Cooper gör ett väldigt fint jobb, jag tycker om honom, Jennifer Lawrence likaså och så är det kul att se Robert De Niro i en vettig roll igen.

Dock blev jag förvånad att filmen har fått så många Oscarsnomineringar för det känns inte som en sån film, den är på intet sätt mastodontig eller någon livsändrare. Men som sagt, absolut väl värd att se.

Filmens svenska titeln är nog det sämsta jag sett på väldigt länge; Du gör mig galen!


måndag 4 februari 2013

Story Hotel

Spenderade några timmar på Story Hotel, Riddargatan 6, i fredags vilket var väldigt trevligt. Har inte varit där på ett tag så det var en fin överraskning att de något stela borden bytts ut till inbjudande (rutiga) soffor. Det är något speciellt med hotell och hotellhäng. 

BB


Cher


The We and the I


Michel Gondry, regissören bakom bland annat Human Nature (2001), Be Kind, Rewind (2008) och  fantastiska Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004) har ett nytt alster som heter The We and the I (2012). I trailern och på ytan så känns det som en ganska stökig film, vilket det också är, men det finns också en hel del fina nyanser i det rika persongalleriet som gör detta till en väldigt intressant film. Att största delen utspelar sig på en buss gör inte saken värre, det får mig att bli imponerad av möjligheten att berätta historier som engagerar, även på en liten spelplan.

Superbowl 2013


Satt uppe i natt och tittade på Superbowl och det var en fantastisk match där 49'ers nästan vände från ett enormt underläge, men tyvärr klantade dem sig i slutet, och förlorade matchen.

Tittade på svensk tv så såg inga av dessa superreklamfilmer som visas, men här är Budweisers extended version. Eh, bortkastade pengar om man frågar mig. Ibland undrar jag hur byråer får igenom sina idéer. Men, men.

Matchen var alltså nästan superbra, Beyoncé gjorde det snyggt som pausunderhållning (även om jag kan tycka att det lätt blir lite fånigt när poppisar ska rocka till det med "fräna" gitarrer och läder), och helhetsupplevelsen var himla fin med bästa sällskapet. Bra natt, ska försöka titta på mer football, det är en väldigt rolig sport. 

fredag 1 februari 2013

Min favorit: Julianne Moore

Det finns något med Julianne som är otroligt intressant, som hennes små hintar om vad hon känner i The Hours (2002) eller hennes dolda sorgsenhet i A Single Man (2009). Det är vackert att se. Hon medverkar i fyra nya filmer som släpps under 2013, jag vill se dem alla. 

Gay people