Ha roligt

Det här med att göra någonting. Ibland känns det som att folk glömmer bort, eller inte inser, att vi har bara ett liv. Varför då inte köra?

Jag måste ta mig ut och träffa människor som är lite sugna på att ha roligt, inte bara trevligt. Trevligt är trevligt men inte så mycket mer än så. Ut och träffa folk, hänga med på oväntade äventyr, ha lite kul. Skadar ingen.

Newport

Vi pratade om Newport idag (och i en bisats Paul Newmans dressingar) och hur folk uppskattar den WASP-inspirerade inredningsstilen som genomsyrar märket Newport. Det kom upp (jag berättade) att jag haft en pojkvän som är därifrån och vars föräldrar hade ett hus på stranden.

Huset var underbart. Mycket var fint. Det fanns papegojor som flytt från en krockad transport och funnit ett hem i ett träd. Det var massor av gröna, vidunderliga fåglar som tvångsmässigt emigrerat, men upptäckt tjusningen i deras nya fauna. Och jag uppskattade varje gång vi körde förbi.

För vi åkte mycket bil. Vi spelade golf, vi åt på restauranger, vi festade, vi bråkade, vi levde livet och hade det faktiskt ganska kul ändå. Maten var god, vädret var underbart, hot hazy and humid, och det finns kanske ingenting som slår hösten i New England.

Vill inte prata väder men den underbara septemberkylan, krispigheten, saknades. Kanske också det svenska vemodet.

En vän undrade nämligen; varför lämnade jag den här snubben? Det var ju ett hus vid vattnet (och då vet hon inte ens vad han faktiskt visade, och till viss grad fortfarande visar kärleksmässigt).

Magkänsla. Kemi. Kärlek. Det är vad det är. Ett av de bästa besluten någonsin.

Men min kärlek till Connecticut består. Ett av USAs små smultronställen, ett av de bästa. När jag åker till NYC igen så måste jag ge mig själv minst en dag, helst fler, i underbara Newport, CT.

Mondo Guerra

You might doubt that you're cool because you draw or you paint, and you're not outside playing baseball. You know...
You are cool.
It just might take a little while.

Lite Project Runway nerdie, jag vet. Men det är ändå ganska fint.

Båten gungar

Modefras bland mina bekanta just nu: sitt kvar i båten.

Jag gillar't inte. Sjunker båten så hoppar jag ur, är det storm på havet så seglar jag mot land, är det stiltje så paddlar jag. Det finns inte en chans att jag någonsin bara sitter i båten. Inte ens om allt är som det ska. Då vill jag luta mig över relingen och känna på vattnet, jag vill stå upp och förföras av vinden.

The Rum Diary

Urs, vilken dålig film. Skitfilm på många sätt. Johnny D är nästan pinsam. Usel uppföljare (prequel) till underbara Fear and Lothing in Las Vegas (Terry Gilliam, 1998).

Det enda bra är den snygga bruden, Amber Heard, som tydligen gillar att då och då smaska kotte.

Ångest fest ångest

Min torsdag kantades med ångest. Jag väntade på besked och samtal och var rädd att jag gjort bort mig genom att vara för ärlig. Så var inte fallet, vilket var väldigt skönt. Kände mig ändå lite hängig och klarade inte riktigt av att gå på boxningen. Men med den ångesten borta så ringer Naida och frågar om jag vill följa med på spelning som skulle ske runt hörnet.

Livemusik, en öl, trevligt sällskap. Dumt att säga nej.

Så vi möttes upp och såg ett band som hette The Fix. Det första jag ser är sångaren som är snygg som en sommardag. Jag objektifierar honom en aning och blir glad av livemusik och rock'n'roll. Jag kände mig levande.

Sen drog gänget vidare till Kåken där vi kör runda efter runda och har superkul och helt plötsligt ser jag någon och jag smälter. Det känns som om mitt innanmäte rinner ur mig, tårarna sprutar och samtidigt är det så fint och en enorm lycka.

Vi pratar en stund innan Naida drar iväg med mig, bort iväg, in i en taxi och till en efterfest.

Nu är läget detsamma fast jag känner mig gladare. Det är fint.

Förutom att jag har lite ångest över beslut som ska tas. Det finns risk att jag hamnar i en lyxig jäkla sits där jag måste välja mellan choclate fudge brownie eller kladdkaka och jag vet inte vad jag ska göra.

Vill inte ta några beslut, ge mig bara allt.

You die when you're young

Inget riktigt val

Oh la la

Bonjour! How you doin?

En fiende att dö för

Jag var och såg Peter Dalles nya film En fiende att dö för förra veckan. Det är en helt okey film men med en kärlekshistoria som är både oromantiskt och lite klumpigt berättad. Som titeln antyder så är det kärlekshistorien som är betydelsefull och med den haltande så är tyvärr hela filmen ute på hal is.

Det som förvånar mig dock är alla goda recensioner den har fått. Ibland känns det som att svenska filmer recenseras efter helt andra kriterier än utländska filmer, som om man ska vara lite snällare mot dem.

Kanske är det så att även kritiker är påverkbara av de facto att det är en stor chans att de stöter på regissörerna på galapremiärer och dylikt och att det påverkar deras betyg?

Nyckeln till frihet

Såg om Nyckeln till frihet i natt när jag kom hem från kalas. Filmen som nästan alla tycker är jättebra, även jag.

Tills i natt. Nu har jag ändrat uppfattning för sanningen är att det är en ganska kackig film. Storyn är inte vattentät, det finns en hel del frågetecken. Som till exempel hålet som Andy har grävt genom väggen för att rymma. Jag älskar hur han har gjort hålet jämnstort hela vägen igenom, man skulle ju kunna tänka sig att där på slutet så var det viktigaste att bara komma igenom. Närå, istället har han lagt tid med att putsa och gjort det fint. Undrar också när karln sover.

En annan intressant sak är att den innehåller sjukt mycket homovibbar. Det är ju egentligen en kärlekthistoria mellan dessa två män där Morgon Freemans Red är berättare och också den som verkar mest betuttad. Inget fel med det men det är underligt att så många svennesnubbar gillar den för de (skriver jag fördomsfullt) verkar ha större tendenser till att ha problem med samkönad kärlek.

LJussättningen däremot är magisk. I scenen när Red lämnar fängelset så strålar ljuset ut från gallret från fängelset bakom honom och han kliver ut i mörkret som är den fria världen. Tjusigt att se.

Foglossning

Idag var det säsongsavslutning för alla skidor och så också Vinterstudion. Det innebär i min kalender att från och med i morgon är det vår!

Söndagar är värst

Det är då saknaden är som störst av någon underlig anledning. Jag trodde jag kommit längre men jag har tydligen tagit några steg tillbaka. Men det är väl okey, det måste det väl vara.

Funderar på att gå och köpa typ Mc Donalds eller Burger King till middag. Det är lite knas för det är verkligen inte jag. Jag gör inte sånt på egen hand. Funderar på att köpa en stor chokladkaka också, eller en Ben & Jerry som jag kan smaska på till sista avsnittet av Äkta människor i kväll. Som en vanlig medelsvensson förutom att jag är familj med mig själv.

Det blir fint. Söndagar är bäst.

Restaurant 1900

Var på Kåkens restaurangdel 1900 och åt härom veckan. Beställde först in rödingen som var alldeles för salt så jag var tvungen att skicka ut den och istället tog jag en ceasarsallad med kyckling. Serveringen är kul samtidigt som det inte ser helt smakfullt ut. Men det var gott.

Stor plus för att de serverade varmt surdegsbröd med vispat smör innan maten. En vinnare.

Well...

Festival de Cannes

Vill så gärna åka någon gång. Älskar deras MMbild.

Rock'n'Roll

I kväll bär det ut på födelsedagsfest ute i förorten. Fina Naida fyller Rock'n'Roll (27 år) och det ska firas i dagarna tre. Eller i alla fall några timmar i kväll.

Vet inte riktigt vad jag ska ta på mig, känns som att jag alltid blir så jädra raffig nu för tiden. Som en tant liksom. Fattas bara tighta leopardkjolen till pumpsen.

Men det kan bli skinnbyxor, det är ju nice, tryggt och säkert. En klassiker som inte går ur tiden och få plagg är mer rock'n'roll.

En tonårsförälskelse

Tänk om jag skulle kunna ha en tonårsförälskelse i till exempel Martin Fourcade. Han är ju så himla duktig och fin och nu när han börjar skaffa sig en mustasch så finns det ingen som blir gladare än jag.

Vår kärleksrelation skulle kunna se ut som att han postar något på sin FB-sida typ:

Le globe de cristal rentre à la maison!
Merci pour tout je suis tellement heureux!

... som jag likar. Han kommer aldrig bli ett ass hole och jag kommer aldrig bli jobbig.

Att kunna tycka om någon så där villkorslöst kommer nog aldrig mer ske i mitt liv. Jag vet inte om det är sunt eller tragiskt, kanske är det en liten bit av båda två.

Btw, idag säkrade Monsieur Fourcade totalsegern i världscupen. Hatten av för mästaren!

Big mistake!

Jag gjorde ett stoort misstag igår, jag började titta på ännu en säsong av Project Runway.

Ahhh, blir tokig, har inte riktigt tid men kan nu inte låta bli. Så fort klockan slår typ 17 så börjar jag streama och det är en never ending story. Måste bara tugga mig igenom allt. Jag som tänkte att jag skulle på riktigt börja med True Blood.

Oh well, Heidi got me hooked.

Ya man

Plus ett snyggt skägg och en längd någonstans mellan 184-186 cm över havet.

Insidan räknas

På tal om att inte bry sig om dudes så trodde jag härrom helgen att jag har blivit lesbisk. Eller blivit och blivit, jag tror ju på kärlek oavsett kön, men jag trodde det klickade lite med en tjej. För att vi hade en bra konversation och det var så himla skönt och befriande att ha det med någon jag inte känner, det känns som att det var länge sedan. (Typ senast jag hade det var kvällen jag träffade mitt söta, fina ex, Danneboy.)

Sen reste hon på sig och så hade hon en ganska stor rumpa. Då försvann alla mina lesbiska tendenser för denna gång och jag började spana efter skäggbelagda snubbar istället. Känns tryggt.

Äckligt!

Jag har varit och boxas idag i en skitig källarlokal vid Mariatorget. Hela stället stank benskydd och jag är ypperligt glad att doftsinnet trubbas av efter ett tag för det där var inte nådigt.

Ska jag fortsätta boxas så måste jag köpa egna handskar också, de jag använde i dag luktade så jävla äckligt så det var knappt hållbart, jag har skrubbat mina händer men fortfarande kan jag skönja en svag lukt av gammal jag-vet-inte-vad.

Tror inte jag kommer kunna lyfta mina armar i morgon, jag var så sjukt svag.

Fanns några kex på plats, det var lite intressant men jag ägnade mig faktiskt åt träningen. Jag bryr mig inte om dudes.

Äkta människor

Svt kör Äkta människor kl 21 på söndagar plus att de 9 gångna avsnitten finns på svtplay. Det är en jättebra serie som jag varmt rekommenderar och framför allt så tycker jag att den är bra castad. Alla är en liten karaktär och deras utseenden berättar så mycket om dem som person. Det är trevligt att se.

Gårdagens detaljplan

Igår var en något underlig dag. Jag blev väckt efter 4 eller 5 timmars sömn och meddragen på en resa in till city. Hamnade efter viss förvirring på en hotellfrukost och satt där länge och väl och proppade munnen full. Vandrade sen planlöst runt på stan med en liter coca-cola innan det blev bio och En gång i Phuket sågs. Någorlunda nöjd med filmupplevelsen så fick jag tips om en sanslös affär i Hötorgets underground och efter hyllvis med hyllningar och upptäcksfärder så skyndade jag mig hem med en halv Pekinganka i min ägo. Kunde inte motstå. 140 kr för halv anka, 20 pannkaker, sås och grönsaker.

Hemma åt jag anka och tittade på när Sverige odramatisk skidade till sig en 5 plats i damernas stafett. När allt var avgjort var det hög tid för mig att fixa mig lite så det gjordes och sen kom Naida, Bianca och Navid och vi alla drack vin och skvallrade runt mitt matbord. Väldigt trevligt.

Åkte på födelsedagsfest i stooor sekelskifteslägenhet vid Nalen. Dock fult innetak och golv i hall och liknande, tydligen hyresrätt för 17 000 kr/månaden. Där var massa folk och goda spenatpiroger som fick fylla buken när det började bli yrt i huvudet.

Var där länge och väl men till slut så fick singeltjejerna för sig att gå och sprang förbi Kåken innan Berns blev slutstation. Och väl där så gör jag en ganska direkt en snygg höger/vänster och tar en taxi hem. På ett fint sätt.

Jag förstår inte den här grejen med att dra hem så fort jag får chansen, fast å andra sidan så är jag inte missnöjd. Känns bra. Klokt. Långt ifrån desperat. Det blir ju inga barn gjorda men å andra sidan så är den här planeten ändå överbefolkad.

Duck sauce

På bra kinarestauranger i USA så får man Duck sauce och friterade nudlar som en liten gåva innan maten. Det är synd att det inte är så i Sverige.

Stafetten en tråkig historia i svenska ögon

Oj, oj vad jag gissade fel. Norge fixade stafetten urfint, trots en svag insags av Björndalen på första sträckan. Emil Hegle Svendsen visade sig vara starkare än min favvis Martin Fourcade som sköt bort sig i sista. Frankrike slutade tvåa. Sverige kom på 16e plats efter en total genomklappning av vår startman Ted Armberg.

Stackarn såg helt förstörd ut och jag trodde tyckte att han verkade osäker redan i onsdags. Man kan inte vara tveksam. Det är maskin-mode som gäller. In med en hubot.

Det som var positivt var att Carl Johan Bergman och Fredrik Lindström visa fin både skjut- och åkform. Det bådar gott för söndagens masstart. Extra roligt med CJ som varit med så länge och som jag tvivlat på, men nu är han kalasbra. Det är härligt att se!

Sträckt stjärtmuskulatur

Jag har sträckt min vänstra rumphalva! Trodde knappt att det gick men det gör det.

Skidskytte stafett

I morgon avgörs en av skidskytte-VMs roligaste tävlingar; stafetten! Det ska bli himla fint. Tror det blir Frankrike, Slovenien och kanske Tyskland på prispallen, men det är svårt. Ryssarna har inte visat någon form alls och som alla vet så kan ju vad som helst hända i en stafett. Kanske blir det till och med så att Sverige lyckas krångla sig till en medalj. Fast jag är väldigt orolig för vår fjärde man Magnus Jonsson, han var inte vidare stabil på distansloppet.

Det var ju inte heller Martin Fourcade, fast jag tror han fixar en stafett med bravur ändå. Lätt som en plätt. Simon kom ju dessutom tvåa på distansloppet så tillsammans är de starka.

Svar

Jag väntar på svar. Det är det jag gör. Väntar på svar.

Och det är frustrerande för det stannar liksom upp mitt liv och det finns risk att inget blir gjort, så jag tror att jag ska strunta i de där svaren och planera för som om de aldrig fanns.

Sakta men någorlunda säkert

Testar förbränningsmotorn

Jag åt ett halv kilo choklad i helgen. Kroppen måste fått en sockerchock. I morse vaknade jag med superlågt blodsocker så jag gick ner och handlade kolhydrater för 300 kr och åt ett wienerbröd till frukost. Det kan ju inte vara riktigt bra.

Dessutom har jag sträckt mig i stjärtmuskelaturen så jag kan inte springa ordentligt. Känner mig redan gravid.